fredag 13 januari 2012

Concierto en mi patio

Sedan jag kom tillbaka till Buenos Aires har jag bott hos min van Natalia, en underbar manniska som jag hade turen att lara kanna mina forsta veckor i BA i september. Hon erbjod mig att bo i hennes fina lagenhet och jag ar verkligen tacksam for jag trivs fantastiskt bra har och med henne. Forra lordagen arrangerade vi en konsert och fest i hennes fina patio(innergard) och den blev valdigt lyckat! Det kom mycket folk och jag tyckte att det var sa roligt att spela for publik igen! Hade premiar for nagra nya svenska latar, smart drag nar ingen forstar vad man sjunger om. Som plus kom Hedda (!) till festen, hon har halsat pa en van i BA, och vi overtalade henne att spela nagra latar ocksa, det var mycket uppskattat och jag tyckte det var sa fint att hora Hedda spela igen.
Festen pagick till soluppgangen och det blev en av dom mest minnesvarda kvallarna under hela resan.


Lyssa pa "Despair", live fran konserten
Buena onda! (Bra stamning!)

Publik i koncentration, folk fran hela varlden tror jag.

Hedda!

Min sang i vardagsrummet hos Nati.

Nati och jag nar idéen for konserten tog form.

Pation som blev katalysatorn for en av de mest kreativa perioderna under min resa.



torsdag 5 januari 2012

Pacaya Samiria - Regnskogen!

Trodde jag skulle behova resa ensam norrut mot regnskogen nar jag satt och at frukost pa hostelet i Cusco, dagen inna jag tankte resa. Smapratade med Donagh, irlandaren som gatt samma Salkantay trek som jag fast i en annan grupp, och det visade sig att han hade liknande planer som jag. Sa jag fragade om han inte ville haka pa mig till regnskogen - det ville han och jag fick en schysst resekompis for nagra veckor framover!

Vagen till Lagunas var lang... Langre an jag kunde tanka mig. Vi reste med buss. Cusco-Lima= 26 timmar. Tillbringade en natt pa hostel i Lima, avresa tidig morgon nasta dag, Lima-Tarapoto=28 timmar. (!) I Tarapoto far vi hora att vagen till Yurimaguas bara ar oppen 3 ggr/dygn pga otroligt dalig vag med ras i regnperioden. (Da inser vi att vi maste ta in pa ett hostel over natten i Yurimaguas...)Buss Tarapoto-Yurimaguas=3 timmar. Enda sattet att ta sig till Lagunas ar med bat langs floden, saledes 12 timmar batresa med "El Salvador". Val i Lagunas vantade vara guider fran Estypel pa oss med varma leenden. Efter 4 dagars res var vi framme vid malet!

Tillbringade 7 dagar i naturreservatet "Pacaya Samiria" regnskogen strax intill Amazonas. Vi fardades langs floden i kanot, alla 4 i en akta tradstamskanot, paddlade ca 6 timmar varje dag. Vaxtlighetens frodighet var overvaldigande. En san koncentration av livskraft! Allt och alla vill vaxa hogst, mest, vackrast, vara flest och lata mest! Som en energiboom ratt in i sjalen fran pachamama (moder jord) .
Sag manga haftiga djur som jag bara sett pa bild eller i fantasin tidigare, kande mig som ett uppspelt barn nar aporna klangde i tradgrenarna ovanfor oss. Fick mig att minnas min tidigaste vision om vad jag ville i livet.
- Vad vill du bli nar du blir stor, lilla Jonna?
- Jag vill bli en apa!

Baten mot lagunas. Softa i hangmattan 12 timmar!
(kan tyvarr inte visa hur baten sag ut pa hemresan, fylld till gransen med manniskor, djur och gods dagarna innan jul. Da fick vi sova pa ett regnigt dack av platsbrist...)
Octavio, Donagh, Jonna, Zarela.
Zarela och Octavio var fantastiskt bra guider, dom upptackte djur dar jag bara sag kvistar och dom visste sa mycket om medicinalvaxterna i djungeln, valdigt intressant. Dom var sa roliga! Dessutom lagade Zarela otroligt god mat at oss, over oppen eld.

Varje eftermiddag badade vi i floden bland pirayor och delfiner... Innan forsta doppet fragade jag lite forsiktigt om det inte var farligt, jag menar, man har ju last i serietidingar att om man badar bland pirayor flyter skelettet upp 2 minuter senare renatet. Dom skrattade och lugnade mig med orden" pirayorna biter dig bara om du redan bloder" ...Varpa att jag forsynt kollade att jag inte hade nagra skramor och sen hoppade jag i!

Ja, det regnade i regnskogen, faktum var att det var ett haftigt fenomen nar det slutade regna pa floden sa "fortsatte" det regna i skogen 20 minuter langre, lat det som, eftersom skogen var sa tat och loven fangade sa mycket regn.

Apa! Tror det ar mono negro.

Zarela med det underbara skrattet!

Nattligt aventyr i kanotet for krokodilspaning. Hittade denna lille krabat, en 2 manader Caiman Blanco. Som vuxen kan den bli 2,5 m och vi var lite oroliga att den lille skulle locka pa mama krokodil.

Anaconda amarilla! (gul anaconda)
Lite skakigt anda, trots att den lag och smalte maten i solen, tillsynes oberord av var narvaro. Denna var ca 2,5 meter. Som storst kan denna vattenlevande anaconda bli 7 meter, men oftast inte mer an 4...

Victoria-vaxten, fullkomligt enorma vattenvaxter. Bladen matte ibland 2 meter i diameter. Kande mig som tummelisa och var tvungen att undertrycka viljan att hoppa over pa ett blad for att stanna dar ett tag i solen.

Det var ett fantastiskt djungelaventyr med alla haftiga upplevelser med natur och djur.
En hojdare var att se det roda papegojparet flyga over vit himmel, sa statliga! En annan onceinalifetime var att prova piraya-kott, ovantat gott, valdigt "kottig". Och sengangarna var sa roliga, bekraftade rattigheten till sitt namn, SA sega!! De rosa sotvattendelfinerna var verkligen rosa, mest sag vi deras bubblor, men en dag hoppade de plotsligt runt kanoten som i en drom. Och jag fick sta under ett jattetrad och kanna mig som en pyssling. Och jag fick sova till ljudet av 2000 grodor. Och jag fick sitta i timmar och filosofera medan vi svepte forbi den frodigaste vaxlighet jag nagonsin skadat.

Nu har jag varit i regnskogen. Nu ar jag nojd.

Machu Picchu - en drom avklarad!

Jag reste in i Peru 1 december via Arica i Chile till Tacna i Peru, darifran jag tog mig till Arequipa for bussbyte mot Cusco. I Cusco, med den fina stadskarnan i kolonialstil, trangdes turister med nyinkopta alpackatrojor med lamor och fargglada locals. Bodde 2 natter pa ett hostel dar jag traffade manga trevliga folk innan jag begav mig av pa vandringen mot Machu Picchu. Bestamde mig for att vandra Salkantay Trek, vilken ar en 5 dagars vandring i omvaxlande natur, stundtals ratt tufft med hog alltitut, men vackra naturupplevelser. Salkantay trek ar mindre turisttat an den kanda Inkaleden, vilket for mig ar ett stort plus nar man ar i naturen, dessutom markant billigare. Vandrade med en grupp pa 12 personer, ett riktigt skont gang. Vi bodde i talt och vandrade mellan 5-9 timmar varje dag. Dag 2 var stark stigning och min karaktar sattes pa prov i den tunna luften ("varforgorjagdethardetarjusajobbigtjagorkarintemerjagmastejuintegnallgnallgnall...") tills jag nadde toppen pa 4600 moh och det kandes fantastiskt!
Jag skriver mer i bildtexterna, men det far bli bakofram-ordning for jag kan inte byta ordning, som det tekniska vidunder jag ar(mamma-gen tror jag) Ni far alltsa ata efterratten innan foratten har, hall till godo!


Machu Picchu! Steg upp kl 04.00 i Aguas Calientes och vandrade sista biten - 1600 trappsteg upp till Machu Picchu. I borjan smaduggade det lite. Sen forsade regnet over oss och det var svart att skilja pa svett o regnblotaklader. Porten till inkastaden oppnades kl. 06.00 och vi var forsta gruppen in, vackert att se den dimmiga staden ligga ode i tystnad o mystik!
Jag fylldes av en san vordnad infor historien nar jag gick langs ruinerna. Sanslost valbyggda, stora stenbumlingar sa valformade att inte ens ett papper skulle passa emellan. Made by man only! Dimman bidrog till mystiken och jag gick runt dar och mos i regnet.
Besteg det intillliggande berget Waina Picchu, vilket var tungt efter alla dagars vandring, men val vart modan for val daruppe skingrades molnen och vi fick en fantastisk utsikt over ruinerna!
((Min kamera som varit trasig ibland hade av okand anledning fungerat langs hela vandringen. 5 minuter efter intradet i Machu Picchu slutade den dock abrubt fungera. Gah! Fick mig ett par bilder iallafall och resten har jag fint bevarade i minnet dar dom hor hemma.))

Traffade manga fina manniskor i gruppen jag vandrade med, manga timmar av samtal langs stigarna!

Dag 3, vandring i regnskog. Hanfordes av naturen.

AVOCADOTRAD!!!!
(nastan battre an machu picchu...)



Tillbaka i civilisationen dag 3, varsta kommersen!

(sitter nu och suckar av minnet av vyerna...)


Pa toppen 4600 moh!
Har offrade vi cocablad till gudarna, for hogt upp i bergen star man dom narmast.
Sen bar det av nerfor, wihoo!

Salkantay - berget som ingen nagonsin lyckats bestiga. Vid foten av det taltade vi forsta natten och det var jattekallt! Men ett vackert och statligt berg.

Nojd av att ha uppfyllt en drom - att besoka Machu Pichu - atervande jag till Cusco, trott men glad!

fredag 9 december 2011

Att flyta som en kork

San Pedro de Atacama var en upplevelse... Torrt, varmt och landskap som jag aldrig forr skadat. Hade enorm tur som traffade Eduardo, min couchsurfinghost och sedemera gode van. Min kamera var trasig, men jag fick lana hans kamera medan jag var dar - superb!
Lagger upp nagra bilder fran okenaventyren:


Eduardo och jag pa manen "Valle de la Luna"
Vi ville uppleva solnedgangen dar sa sen fick vi cykla hem i becksvart morker, men vi hade lyktor, sa det var bara harligt.


En gang for alla ar det bevisat att det finns vind pa manen!


"En liten dinosaur, langt upp i Arvitsjaur..."
Bredvis "Las tres Marias"


Jag och Eduardo pa cykeltur mot Valle de la Luna, naturreservat som fortjanar sitt namn "Mandalen". Ett landskap som jag inte kan kalla vackert, men otroligt haftigt.


Jag pa utflykt till Geysers! Steg upp kl 3.30 for att aka buss nagra timmar i lagom tid for att anlanda nar geysrarna var som mest aktiva. Kallt!!! Extremt konstigt att ga fran -7 grader till +30 nagra timmar senare. Badade i varm kalla dar pa morgonkvisten, skont!


Soluppgang i Atacamaoknen, dar vi campat under stjarnorna.
Jattekallt, men jattevackert!

Jag och Eduardo cyklade till Laguna Cejar, saltvattenlagun 3 mil fran San Pedro.
Badade och upplevde total lycka nar jag flot som om jag var latt som en fjarilsvinge!
Narmare tyngdloshet pa jorden ar svart att uppna naturligt.


Vagbeskrivningen som jag fick till Eduardos och hans vanners hus:
"Ga mot vulkanen sa kommer du ratt!"

fredag 25 november 2011

Torraste oknen i hela varlden

Valparaiso...
Staden som fangade mig! Farg, liv och själ.

Horcón - Charmigaste hippie/fiskebyn!
Ca. 40 km norr om Viña del Mar

Pisco Elqui i Valle del Elqui
Har gors Chiles basta Pisco!

San Pedro de Atacama
Okenbyn med fler turistagenturer an manniskor... Harifran nar man Atacamas alla upplevelser - El Salar (saltoknen) Geyseirs, vulkanturer, bergsklattring, saltsjobad, naturliga termobad, sanddyn sandboarding, mountainbiking i oknen... Allt!

Valparaiso.
Dar pa kullen satt Pablo Neruda i sitt hus och skrev sina dikter. Fattar att han fann inspirationen dar nar han tittade ut over havet...

Har kommer uppdateringar fran den torraste platsen i hela varlden - Atacama dessert.
Befinner mig sedan imorse i San Pedro de Atacama
. Det ar en liten by mitt ute i oknen. Har ar alla hus adobe, laga, enkla. Som det alltid har varit. Pa utsidan. Pa insidan rymmer ofattbart manga turistagenturer for utflykter, turer och aktiviteter i oknen och andra, som detta hus, rymmer internetcafeer. Byn har helt klart anpassat sig efter turismen. Och det ar klart att turister valjer att besoka detta omrade, det ar nagot som man inte upplever pa manga andra stallen i varlden, no? Har ar dagsutflykter huvudmalet (nagot som jag inte orkade ta tag i idag efter 16 timmars bussresa och altitudsforandringar som givit mig dagens kroniska lock for oronen), valj mellan Sandboarding pa stora sanddyner, hastridning i oknen, flyta i supersalt okensjo, vandra i saltoken och ta "tokiga" kort, titta pa geyseirs, bada i naturligt varma naturpoolar, bestiga berg pa 6000 moh, mountainbika i sanden, titta pa solnedgangen i valle de la luna.... That´s a lot! Har bor jag hos en couchsurfing host som heter Eduardo, valdigt schysst snubbe med stort naturintresse sa han kan nog visa mig lite smultronstallen i helgen.

November manad har flugit fram i samma takt som de andra!
Santiago 7-13 nov: Det slog mig sa fort jag steg ner i tunnelbanan - wow, detta ar en supermodern stad. Tunnelbanan var sa snygg, ren, rymlig, valplanerad... Klev upp pa gatan och fick kanslan av att jag gick runt i Europa igen, ungdomarna sag ut som soderkidsen. Jag blev postitivt overraskad av Santiago, hade forvantat mig gratt och trangt och stressigt for jag hade traffat folk som inte gillade staden. Men jag upplevde det som en fin stad, hype arkitektur, mycket kulturevanemang, fina museum, ratt fina parker. Dock bygger dom om och restaurerar overallt. (Det galler hela Chile) Upgoing infrastruktur. Fick bo hemma hos Waldo (kompis till Ricardo, kock med egen italiensk restaurang), i hans jattefina lagenhet. En fantastsik person! (Tack!)
Emma, min kompis fran Bs As, anslot pa torsdagen. Upplevde ett valdigt valgjort museum " MUSEO DE LA MEMORIA Y LOS DERECHOS HUMANOS" om Chile under militar regimen. Enormt gripande. Ofattbart att Pinochet med folje kunde halla pa sa lange, sa nara varan tid idag.
Valparaiso 13-17 nov:
Emma och jag akte till denna stad och blev bada hanforda av fargerna, atmosfaren, streetarten i alla horn, att staden ar byggd pa 28 kullar, att det finns anrika linbanor i drift, sjolejonen langst kajen...HAVET! Vi alskade det. Bodde pa tva schyssta hostel, at ute for mycket, traffade trevliga amerikanare (!) pa vart hostel som vi akte pa utflykt med till Pablo Nerudas hus i Isla Negra. Fantastiskt. Poeten hade aven ett otroligt vackert hus i Valparaiso, panoramafonster mot havet pa alla 4 vaningar. Han verkar ha varit en man med hogst intressanta tankar.

Viña del Mar 17-21 nov:
Nar emma akte tillbaka till Bs As akte jag 10 minuter norrut till Viña del Mar. Dar kunde jag bo hos Álvaro (som ar Ricardos kompis son, TACK igen Ricardo o Alvaro!) i en lagenhet pa 11 vaningen, utsikt over havet...Efter Valparaiso fann jag det svart att tycka om nastkommande stader lika mycket. Jag gillar ju det bohemiska. Viña var jattesnyggt, modernt, rent och ordning o reda. (mindre sjal..) Jag gjorde fina dagsutflykter langst kusten med lokalbussarna(micros). Con-cón, fin lang strand med svart sand, massa fiskrestauranger. At en fantastsikt god fiskratt, alldeles sjalv och njot. Horcón, 1,5 timmar med micro norrut. Supercharmig liten fiskeby med massa hippies och konsthantverk blandat med fiskerestauranger. Dar satt jag lange pa klipporna, andades havsluft, samlade nagra fina snackor (maste halla i mig for att inte samla for manga...synd.) och njot av havet.
La Serena 21-23 nov:
Trevligt hostel, Casa de Maria. Men staden...Nja. (Kanske var detta ocksa efterdybingarna av att jag gillade Valparaiso sa mycket?) Den var fin. Den var snall. Men lite lam. Hamnade mitt i en ovning for Tsunamivarningssystemet i staden nar jag var pa vag mot stranden, 1000talsmanniskor vallfardade alltsa fran stranden, sa jag kande att det var sakrast att vanda och folja strommen "i sakerhet". (Tsunamiovningar rakar man inte ut for heime i jamtland int! ) Gjorde mina egna ladersandaler med Pancho pa hostelet. Dom blev jag nojd med!
Valle del Elqui 23-24 nov:
Har sags det vara en mystisk energi, extra starka magnetiska falt - det ar det som jag att vinrankorna vaxer sa bra och ger sa gott vin och pisco! Bodde en natt i byn Pisco Elqui, hos Gabriella, van till Pancho med ett mysigt hostel. Gick pa vandring till bynd basta pisco destilleri och kopte en flaska. Kollade in traktens konsthantverk. Valdigt hippie stalle, jag gillada det. Steg upp i ottan pa torsdagen for att hinna med en vandring i bergen innan jag fick lifta med Gabriella till La Serena i hennes original wolkswagenbuss, bla med blommor. Det var en harlig fard, bade bergen och bussen.Onskar att jag hade kunnat stanna nagra fler dagar i dalen!

Nu ska jag uppleva kvallssolen har i oknen. Lev och ma kara vanner!

söndag 6 november 2011

Paradiser

Det finns flera paradis pa jorden. Ett av de finaste fick jag besoka forra helgen - Nueva Vermland (Nya Värmland), Kerstin och Lasses fantastiska stalle vid foten av bergen ovanfor Villa de las Rosas. Hur kom det sig att jag kom dit, till denna vackra plats? TACK ANNA! Jag ar sa lycklig att jag traffade henne 2 veckor innan jag akte till Argentina och hon gav mig kontakten med sina underbara vanner i Mendoza.
Dar blev jag totalt overvaldigad av naturens storhet. Vyerna bredde ut sig framfor mig, en vanlig dodlig manniska, pa ett satt som jag inte trodde var sant.
Att vanja sig vid ett liv delvis inom 4 vaggar igen var saledes inte sa svart eftersom jag fick en sa mild overgang. Hade sa fina dagar i Nueva Vermland och blev sa varmt valkomnad av familjen. (Tacktacktacktack!)

Mandag gick jag och Lasse upp i ottan for att vandra upp till toppen av Berget. Jag kan beratta att jag upplevde en utsikt som jag aldrig skadat forr, en frihetskansla och naturgladje som hanforde mig. Det var livet, nar det ar som bast. Vi vandrade i 3 timmar och kom till den overgivna"Pueston" (Fabodvall) som brukades tills for bara nagra ar sedan. Dar stod tiden stilla. Fikade nagra kex och drack bergets friska kallvatten innan vi fortsatte 2 timmar till upp till toppen pa 2500 moh. Maktigt! Dar var vi pa samma hojd som Condorerna som cirkulerade runt berget, dar var vi uppe bland molnen, dar sag vi sa langt att horisonten krontes.
Jag har upptackt att det finns flera steg pa min lyckobarrometer. Lycka!!

...Berattade jag att K & L ar musiker och att det i huset fanns 3 pianon och en flygel?
- Kabooom! Dar smallde matningarna i taket for min del och jag sa bara "näe, näae..." For bra for att vara sant!
Akte buss till Mendoza och kom fram natten mot onsdag. Har har jag fatt bo hemma hos K & L och jag har fatt fina rundvisningar i staden. Mendoza ar den gronaste okenstaden med den saftigaste atmosfaren! Det har ar landet Vin. Det har ar landet Fin.
Jag har cyklat till Bodegor och fatt rundvandring i vintillverkning, provsmakat olivolja likt ett fint vin, gatt pa konsert i modern gitarrkomposition, njutit i de manga vackra parkerna, spenderat fin tid med familjen, sett argentinsk film pa bio, gatt pa konsert med altertango, varit pa utflykt till oknen och sett en jattestor konstjgjord sjo. (Tack familjen for allt!)

Imorgon tar jag bussen over Anderna till Santiago de Chile. Dar ska jag mote upp med en van till en van som jag ska fa bo hos. Han oppnar ny restaurang samma dag sa kansek far jag slipa mina gamla serverings skills. Pa bussen ska jag sitta ovre vaning langst fram. Panoramafonster mellan mig och Andernas vyer alltsa, kommer kannas som en 7 timmar lang karusell!

Hoppas NI har en fin november dar hemma.
Abrazos para todos!



Flygeln. Drommen.

Det gar aldrig att aterskapa en sagolik vy pa kort...
...men ar det inte otroligt..?


El puesto - Fabovallen


Släntbjann? Nej, slänthast´n.



Mina forsta vitloksflätor!

Nueva Vermland

Nueva Vermland

La Pileta

lördag 5 november 2011

Ropen skalla, Shamballa for alla!


Shamballa family: Nate, Andrea, Michal, Jag, Buddah & Marta

Utomhus-koket/vardagsrum.

Efter forsta regnet-blommorna som kom upp over en natt - overallt!


For en vecka sedan lamnade jag mitt underbara hem pa Shamballa med en kansla av "varforlamnanagotsomkannssabra" blandat med "detardagsattlamnatrygghetenochutochflygaigen". Vistelsen pa Shamballa blev bara battre och battre med tiden och dagarna flog for fort ivag. In i sjalen flog daremot mycket in och slog rot, insikter, upplevelser och nya tankar om hur livet kan levas. (Narmare diskussion tas vid hemkomst...)
Sista veckan var fylld av roligt jobb, plastered the dragon (battra pa utsidan av ler-ugnen), beautify allt i tradgarden och runt huset, mixing mud till huset med fotterna enligt receptet: 16 hinkar lera, 4 hinkar hastbajs, 3 hinkar halm och 3 hinkar sand. Man kan saga att jag gick runt som pa moln i leran, jag alskar gegga! Jag fnissade for mig sjalv och kande mig som "Orvar och Korvar" som blandade gegga i megaformat.

Fortsatte torsdagstraditionen, yoga class med Marta och blev taggad att fortsatta yoga eftersom det gor under for kroppen och ickekroppen ocksa. Tila´s puppies oppnade ogonen, borjade skalla och fick flytta till nytt valpstalle, vilket gjorde min nattsomn i tipin lite mer sammanhangande eftersom valparna bodde granne med mig tidigare. Larde mig gora dromfangare! Kaktusarna borjade blomma tva dagar innan regnet, som the locals berattade att dom skulle, och kaktusblommor ar vackra skapelseri gult eller vitt. Tva dagar efter regnet fylldes marken av sma vita blommor, som the locals berattade att dom skulle, - ivriga att vaxa sa fort de fick vatten! Liknade sveriges "snodroppar" och fyllde mig med forundran av vaxtkraft och livsvilja. Upptackte Mullbarstrad langs floden och i stan, dom baren som saljs sa dyrt som extraboomboomhalso-bar i hotorgshallen. Vaxer pa trad! (Kunde man inte tro med det priset..)

...Mycket info om de sma under som hander i naturen varje dag... Titta er omkring! Ar det inte fantastiskt?



I skuggan under mitt trad vid floden-som-inte-finns

Favorite work - mixing mud!